onsdag 7 januari 2009

dag hundratrettiosex -tidig morgonblues

Ett dygn efter den sk dansen kan jag lova att det inte kommer någon ny idag. Förutom att jag ju verkar och framförallt ser helt sinnesrubbad ut tillåter inte min kropp några shakes alls idag. Men man kan ju vara glad ändå! Och det ska jag jobba på, för solen skiner.

Vaknade strax efter fyra imorse. Ångest.
Låg kvar så länge jag förmådde och gick sen upp. Åt min första frukost (galet hungrig alltid vid den tiden) och la mig i soffan för att se klart Apocalypto, som vi inte pallade med igår. Bota ångest med ångest typ. För fan vilken ångest det var i filmen. Plötsligt framstod inget och samtidigt allt som jobbigt. Fick spola fram många snuttar för att minska effekterna. Den var nog bitvis riktigt bra egentligen, lite "ensidig" och helt klart alldeles för ångestframkallande för mig (oss) just nu.
Därefter blev det lite nyhetsmorgon och mer ångest i form av nyhetsrapporteringar från massmorden i Gaza. Verkligheten är ändå sorgligt nog alltid värst.
Avslutade sedan min morgon TV-orgie med en skön dos av overklighet och LOST följt av lite slummer. Nu mår jag rätt bra, inte dans-bra, men nästintill och mumsar på min andra frukost.

God morgon alla.

5 kommentarer:

eva sa...

åhhhh hej!! tänk snart har ni er lilla bebis hos er..det är så fantastiskt nära nu!! tänker på er..kram kram

Anonym sa...

Låter som mina mornar som sängliggande under graviditeten, två frukostar och kolla tv... Har nog glömt hur jobbigt det var, framförallt känslan av att man ska göra något "fel" så det händer barnet nåt o sammandragningarna drar igång. Typ röra sig lite för mkt. Eller en så simpel sak som att hosta lite för mycket, eller äta ngt man inte riktigt tål så magen krampar och det drar igång.

Nu är det inte länge kvar, hang in there och lycka till!

Anonym sa...

Glömmer aldrig när jag väntade min förstfödda (det var en flicka. men det visste jag inte DÅ ). Vi var i Köpenhamn och gick på Ströget (antagligen). Gud, vad jag hade ont! Fick enorma "förvärkar" i livmodern och var tvungen att stanna och sätta mig, titt som tätt.
Så kom hon också tre veckor för tidigt! Vi hade inte ens köpt barnvagn. Hihi, dt blev en Silver Cross, "barnvagnarnas Rolls Royce". Begagnad - är väl bäst att tillägga. :-)
M v h Mohikanen.

Anonym sa...

Du har fått en nominering i min blogg =)

Anonym sa...

Njut av dina tv dagar, jag vet att det låter knäppt och att du är supertrött på dem. Men så här 1½ år efter att min älskade lillprins mirakel har kommit så kan jag önska att jag hade en enda lång tv dag framför mig ibland. Men det var 1½ år sen jag hade det nu! =)
Så njut, även om miraklet såklart är mycket härligare att ha än en tv-dag. Men jag hoppas du förstod vad jag menade...*rörigt det blev*
kramis