lördag 21 mars 2009

45 minuter senare

Ensam. Min bebis är ute och rullar med farmor som är på besök och Marcus är iväg på ett jobb. Själv sitter jag här och funderar på vad göra och andra existentiella frågor.
Var visserligen nyss mitt i min ensamhet och unnade mig ett långt toabesök, något som var minst sagt välbehövligt.
Men nu då?
Saknar Milo Santino så mycket.
Mammas kille.
Hur viktigt det än kan tyckas vara med dessa egenstunder (och de är viktiga) så räcker det med de första minuterna innan man vill tillbaka in i bubblan med bebis och låsa dörren.
Mammas älskade kille.
Tänk om han börjar gråta och jag inte är där...
Fast det går nog jättebra allting och snart är de hemma.
Jag fortsätter sitta.
Fundera.
Vänta.

8 kommentarer:

Anonym sa...

Anna sa...

Läste just dina tidigare inlägg och läste att du har svårt att varva ner och sova lungt... Hoppas att du så småningom kan sova bättre.

Kände direkt igen mig. Jag kunde inte sova alls efter att ha fått vår längtade dotter. Som tur är så kom sömnen tillbaka efter ett par veckors h--vete men jag behövde mycket hjälp och stöd.

Önskar att du får vila och sova gott. Jag beundrar din attityd: du är så stark och modig och förlorar aldrig hoppet och ditt positivt tänkande.

Så det så. Nu ska den här finn-Annan njuta av tumanstid, barnet sover gott.

Anonym sa...

Men Jonna!! Hur är det med självbilden?! Detlyste ju om dej! (hos Malou). Hälsa Marcus och tacka för Underhållning eller Under Hållning. Bra rutet ,ryt mera!! + skriv nåt upgraderande om mor(far)mödrar Kram från en mormor

Nhea sa...

Vill bara säga att jag gick upp +20kg när jag var gravid, slutade väga mig efter 20 kilosstrecket, MEN!!!!! Du HINNER ta tag i kilona SEN, det kommer en tid efter amningshysteri, sömnlösa nätter, kaksuget (som troligtvis beror både på amning & sömnlöshet -kroppen måste ju få energi någonstanns ifrån & därmed snabba kolhydrater som lockar mest). När allting lägger sig en aning, man sover bättre, bebis är lugnare & mindre gnällig & kan sysselsätta sig längre och längre stunder själv & pappan kan ta större ansvar & mer egentid med bebisen. OCH DÅ kan man ta tag i rumpa size "never mine" , mage som putar & veck på ryggen mm! Min gräns gick vid bebis 9 månader, nu 3 månader senare är det bara 3 mammkilon kvar! HURRA!
Så njut av bebis, kakor, mat & dryck & gosa in näsan i bebishuden såfort tankar på rumpan susar förbi. Du är vacker!

Stor Kram!

Ps. För lösenord maila nhea1@hotmail.com Ds.

Frida sa...

Hej! Jag missade er på tvn men jag är så sugen på att kika.. vart kan man kolla? Ha det så härligt
Mvh Frida

Anna-K sa...

Hej! Farmor o mormor är jättebra för lille Milo.Han passar nog på att sova på promenaden, så du kan umgås med honom när han är tillbaks.

Jen sa...

Hej Jonna,
my doctor gave me Lergigan so I could sleep after the birth and that helped also wonderfully against all the inner anxiety. I was breastfeeding too, so ask you doctor. Btw, you looked great on TV. There was a real glow of happiness surrounding you.

Anonym sa...

Ja...jag gillar inte alls den där egna tiden!!!!!!! Känner mej så halv och ensam...så nu följer jag med ut på promenader istället=)
Egentid kan man ta sig lite senare när man känner att man vill! Det måste väl vara ok????=)

jh73 sa...

Oh vad ni var fina hos Malou. Jag såg inte det när det gickmen har kollat det nu på tv 4 as hemsida. Har tom länkat dit på min blogg,är det ok för er???
tyckte ni gjorde det superbra.
Och vad fin han är lille Milo Santino. Gullpelle!!!!
Hoppas nu bara att han kan få hjälp av akupunkturen, det finns inget så hjärteont som en liten bebis med ont i magen.....ajajaj.
Ha det gott......
kram