fredag 12 juni 2009

fy fan...

...är ett sätt att börja dagens första blogginlägg. Mest är rubriken inspirerad av regnet som ilsket smattrar mot rutan och får mig att tappa lusten.
Fy fan, som sagt.

Juni.
På finska kesäkuu, som rakt översatt betyder sommarmånad. Men var är sommaren? Varje år detta förvirrade sökande och frågande. Att man aldrig lär sig. Sommar är något annat än solsken varje, knappt någon, dag häruppe. Tur är kanske ändå att man naivt så fort solen förärar oss ett par av sina strålar tror att -Ja! Nu! och bara minns det nästa gång sommarmånaden knackar på. Vi lever på hoppet och så länge hopp finns...

Milo sover. Något han inte ville göra igår kväll. Tre timmar nattning som till sist följdes av oroligt vridande och vaknande. Förmiddagen har ändå varit fin, som alltid. Älskar att vara med den lille krabaten som bara blir mer och mer en liten människa. Vi pratar och skrattar. Han verkar tycka att jag är det roligaste som finns och det värmer väldigt en kall smattrande dag som denna. Men nu sover han, och snart kommer Marcus hem. Vill då höra allt om Imperiet-festen och natten i hotellsäng.

3 kommentarer:

Anna sa...

Jo tack, visst regnar det. Fast själv känner jag faktiskt en härlig, positiv känsla istället. Städade här hemma igår, så det är sådär skönt rent överallt. Och idag är min första lediga dag på evigheter, och jag kommer att vara ledig i 4 veckor från och med nu. Så idag njuter jag av det regniga vädret och sitter inne, läser bok, äter god mat och bara njuter. Tänker på hur väl det här regnet behöves för att växtligheten ska växa och att träd och buskar ska hålla sig gröna och fina. För på söndag kommer det fina vädret och hälsar på (enligt prognosen) och då kommer både jag och alla växter sträcka oss efter strålarna och njuta än mer.

Kram på er .. snart är solen här!! :)

Peter Barlach sa...

http://peterbarlach.blogspot.com/2009/06/livsviktig-uppmaning.html

Anonym sa...

Ösregn, blåst och skolavslutning! Jättetrist men sant! Det är bara att göra det bästa av situationen, duka inne, le och uppvakta tonåringen som nyss slutat grundskolan.
Glädjen har, trots allt regnande, varit stor och familjevärmen är ändå den bästa värmen och den har vi tillsammans!