torsdagen den 30:e april 2009

trevlig Valborg!

Idag har varit en solig dag och vi har gjort stan, Stockholm vill säga, med Milo. Han bryr sig ju inte ett dugg av vart vagnen rullar men kul ändå att få "visa runt" honom i huvudstaden som om annat gällde. Kom dock tillbaka till hotellet rätt snabbt, för har man en hel lägenhet med terass och allt räcker det ganska långt och på så vis slipper man alla stockholmare också. He he, skoja bara. Ni är fina människor ni med!
Nu har jag suttit ute, läst mama och fått färg medan lilla älsklingen sovit i sin vagn härinne. Ikväll blir det till att fira våren med middag i restaurangen och sen sköna sängen att ligga och gotta sig i. Kan faktiskt inte blir mycket bättre.
Peace.

onsdagen den 29:e april 2009

one size fits all

Men vad svullna mina ben är.

God natt.

på hotell

Milo och jag har chillat på lyxigt hotell i Stockholm hela kvällen. Väldigt trevligt är det att bo i liten svit medan pappa jobbar. Såklart hade det varit trevligare om han hade varit här med, men det nästbästa är inte fy skam det heller alltså. Morbror och morfar var och hälsade på och vi åt middag i hotellrestaurangen alla fyra, bebis hängde vid tutten och lapade kvällsmjölk och nu sover han. Tidigare tog jag ett skönt bad medan han satt i bilbarnstolen bredvid och tittade på sina händer och fötter som han på sistone har börjat upptäcka.




Tummen upp: Elite Hotell Arcadia, Sthlm. Tvårumsrummet med terass är kanonfint, personalen supertrevlig och enkla men tjusiga maten god.

Tummen ner (big time): Elite Grand Hotell, Norrköping. Dryg och oproffesionell personal på Bishop Arms (puben som hänger som en blindtarm intill resten) lyckades nästan förstöra helgen för mina föräldrar.
Tillhandahåller de inte lokaler åt Sverigedemokraterna, diskrimenar Romer (eller andra) så är de oförskämda mot sina kunder. Bu.

fick en fråga

Milos snygga solbrillor är från Lekia i Norrköping. Ovanför Åhlens.

tisdagen den 28:e april 2009

tacksamhet

Det har varit mycket bättre med lillkillens mage de senaste dagarna, dock är det inte helt bra så vi var till akupunkturtanten idag igen och ska dit imorgon med. Men ändå, som sagt, bättre är rätt bra. Han är glad längre stunder, bjuder på skratt och högljudda glädjetjut och framförallt sover han mer på dagarna. Tror det är magknip som tidigare väckte honom alldeles för snabbt hela tiden.

Vi börjar så sakteligen återhämta oss efter helgens festligheter. Fortfarande blir jag tårögd när jag tänker på hur fint det var allting. Jag kände mig så otroligt tacksam där jag stod bredvid Marcus med kärleken i min famn. Svårt att beskriva i ord. Försökte sjunga med i psalmerna Innan och Du vet väl om att du är värdefull men rösten dog medan ögonen tårades. Tänkte på Dante, på Liten, på drömmarna om de som inte fick bli. Det är en sorg, en tung sten att bära men med Milo i famnen lättar plötsligt allt. Milo blev, är här och lever på för fullt medan hans storasyskon bor i våra hjärtan och vakar över livet.
Jag är så tacksam. Så lyckligt lottad att jag ibland inte vet vart vända mig.
Tack!
Tack!
Tack!
Tack till alla som var med under våra stora fina dag, i tanken och annars.
TACK!

måndagen den 27:e april 2009

bilder från dagen innan och så lite dop







Lunch i solen på lördag och så söndagsbad inför stora dagen.


Stolta lilla familjen efter vackraste dopakten med faddrarna Peter, Lisa, Emelie och Aleksi.
Så lugn och nöjd var han hela tiden vår lilla älskling i sin fina klänning. ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Andra som är stolta: farfar, farmor, morfar och mormor med Milo.



Mamma med älskade lilla sonen efter lång dag fylld av glädje och kärlek

söndagen den 26:e april 2009

en underbar dag

Idag firade vi Milo och tackade för den gåva som är han. Bästa, vackraste presenten man kan önska sig och bättre ändå. Vår älskade lilla kolikson var tyst som en mus, med och vaken först och sovande sen i mina armar under hela akten. Inte ens när han mot slutet hade vaknat och prästen gick omkring med honom sa han ett ljud.
Älsklingen, så fin i sin långa stickade dopklänning med grön sidenrosett.
Efter kyrkan var det kalasfika hemma hos oss med familj och vänner. Mycket trevligt även om vissa saknades. Jag var nog mer är måttligt uppe i varv hela dagen, fast vadå, bara dop en gång per barn.
Nu är jag fullständigt slut.
Fixar med bilder så fort jag hinner.

God natt med sömniga pussar.

dopdag

Stress, stress.
Men vad fint det blir allting! Milo är på en snabbpromenad med pappa och jag försöker få ordning på mitt yttre, vill ju med vara fin.
Bilder kommer sen.

Ha det fantastiskt underbart i solen allihopa!
Kram.

lördagen den 25:e april 2009

natti natti

Först vill jag bara förtydliga. Pest eller Kolera igår betydde Pest som i komjölksbaserad ersättning när han den här veckan under behandling skulle vara komjölksfri eller Kolera som i hungrigt barn.
Alltså är modersmjölksersättning absolut inget av det (p eller k) i vanliga fall och varken bättre eller sämre än föregångaren bröstmjölk! Så det så!

Dagen i korthet.
Sol; Underbart! Hela helgen ska tydligen vackert somrig.
Sista nålen; Nu väntar vi över helgen, hoppas och ser hur det utvecklar sig.
Ikea; Spjälsäng inhandlad. Älskling börjar växa ur vaggan.
Gråt; Ingen sömn sedan 1300 innebar en trött och mycket grinig liten man på kvällen, som till sist efter omgångar av tutte blandat med ersättning (idag kallad räddaren i nöden) somnade och sover än.
Dop; På söndag. Mina föräldrar är här och vi ska förbereda för Milos första fest som är i antågande! Min mamma kör ett städrace i köket as we speak.
Natt; Nu och betyder att man bör sova. Så också jag.

God natt, sov gott och dröm sötaste drömmarna.

torsdagen den 23:e april 2009

stress

Sitter med en öl (alkoholfri) och knaprar japanska snacks. Hoppas att mjölken ska rinna till. Upplever det som att bebis inte blir riktigt lika mätt nu som då och igår när han var hungrig och bara ville äta mer av det som inte fanns och inte sova valde jag mellan pest och kolera, tog pest och kokade babysemp till honom varefter han sov 4-5 timmar i sträck!
Berättade för BVC sköterskan och hon trodde att det kunde vara så att jag var stressad med alla akupunkturtrippar och annat (det har verkligen gått i ett hela veckan) att min mjölk backat tillfälligt, vilket inte låter helt galet. Det bra är att eftersom killen inte (den här gången heller) reagerade negativt på ersättningen tyckte hon att jag kunde ge honom det om det fortsätter så här att han inte blir mätt. Skulle han bli dålig i magen så finns ju ersättning som inte är baserad på komjölk.
Idag har annars varit rätt bra. Älsklingen skrattar och glad mer och mer. Just nu gråter han men jag har fått mina tio minuter av egentid och försöker att inte stressa upp mig mer utan snarare stressa ner, vilket är svårt även om jag vet att Marcus kan trösta lika bra som jag. Efter ölen kanske min mjölk tagit ett par steg fram igen och då är det dags för kvällsmaten.

Nähä. Nu var visst min tid slut.

God kväll och god natt.

onsdagen den 22:e april 2009

älsklingen gymmar


Den här lille mannen är jag så otroligt kär i. Se så duktig han är min kille.

akupunkturens förtjänst?

Lite kul ju utan att ropa hej och hurra än...
Bebis somnade efter runt tre maten och sov sen vidare i sin vagga! Allt på bästa koliktid! Sen vaknade han, gallskrek och vred sig i en kvart men somnade om i sovgungan där han fortfarande sussar. Det är fortfarande timmar kvar av den mest kritiska tiden på dygnet men hittills tycker jag det har gått galant.

Ett litet hipp vågar jag mig på iaf.

ja hur svårt ska detta vara?

Det är skitsvårt, tycker jag. Inget tyder på att det är den där förbannade mjölken som jag ändå inte dricker av men som finns i det mesta (hittade tex ingen färdigrätt igår som inte innehöll den vita faran) som är boven i vårt "drama", men ändå kan det vara det och man rekommenderas testa hej och hå alla möjliga och omöjliga andra alternativ. Varför erbjuds inte bebisar att göra pricktestet så man helt säkert kan få veta och isåfall utesluta det som faktiskt är farligt?
Ja ja. Jag ska sluta gnälla. Det handlar om denna veckan och jag måste inte alls ha glass (ska ändå leta reda på havrevarianten) men är ju bara så förbaskat sugen om kvällarna på något och kakor innehåller ju som bekant margarin.

oh no

Jäklars bajs. Tofu är gjord på soyabönor. Fan med. Då kommer gårdagens glass sätta käppar i tarmhjulen på bebis senare i veckan.
Hur svårt ska detta vara. Funderar starkt på att sluta äta helt. I tre dagar åtminstone, alternativt börja äta som vanligt (tror ju fortfarande inte att mjölken har med något att göra) eller att sluta amma helt om det verkar vara min mjölk det är fel på för jag kan uppenbarligen inte följa någon diet.

soyprutt

Jag lapade ju som bekant massa alpro soya och sogurt i helgen i hopp om att det skulle vara bra för bebis mage, något det tydligen inte alls är pga bönbiten i det hela.
I morse när vår älskling precis vaknat var lilla killen knallröd i ansiktet medan han vindögt pressade på och det var tydligt att en prutt eller flera satt på tvären och retade. Jag tog tag i hans ben och hjälpte till genom att cykla med och trycka de försiktigt uppåt och japp, rätt vad det var började det blåsa soyavindar. Han pruttade på som bara den, varje gång jag förde benen upp kom det nya toner och allt riktigt stank soyamjölk. Glad att jag slipper det framöver för efter att resterna vandrat tarmvägen på finaste killen kan jag lova att suget efter soygurt och annat liknande förvann lika hastigt som vindarna imorse blåste.
Han blev i alla fall gladaste lilla mannen efter att konserten var över.

Appropå min nya och otroligt deprimerande diet utan mjölk upptäckte jag faktiskt igår ett ljus i tunneln, tofuglass. Ingmans. Mumma.

tisdagen den 21:e april 2009

mirakel kanske ändå

Nu somnade han i gungan. Efter att inget annat hjälpte la jag honom där och en minut senare zzzzzz....
Älskade lilla barn så fin du är!

massor en tisdag

Det var ett par riktigt jobbiga skrikepisoder igårkväll, men rätt korta och de började lite senare än tidigare kvällar. Kan vara akupunkturen kan vara annat.

Idag har varit en hektisk dag. Det började med prästmöte inför Milos första fest, dopet på söndag. Kändes bra. Det kommer bli så fint! Roligt med kalas.
Sedan kom en journalist och en fotograf för uppföljningsintervju till reportaget som var med i Föräldrar och Barn -att vara Gravid tidigare i år. Det gick bra. Fina bilder var det ju sist och nu med förstärkning av världens vackraste kan det bara ha blivit bättre.
Efter det var det dags för andra sticket i akupunkturföljetången, eller stick tre och fyra om vi ska vara korrekta. Bebis var trött och ledsen efter att hela dagen varit på strålande humör och grinade nästan hela vägen dit, men väl där med den obligatoriska tutten i mun sa han inte ett pip när nålarna åkte in.
Imorgon bär det iväg igen och vi väntar med spänning på resultatet även om Marcus är rätt så skeptisk.

Vad gäller sovgungerierna. Vi testar och gungar på. Han gillar det i korta stunder i alla fall, inte bara att somna in i den men även att bara ligga och softa. Och vem skulle inte gilla det? Var finns sovgunga size maxi? Fortfarande är sovandet ett problem på dagarna och det blir oftast inga längre stunder han slumrar till med följd att han är väldigt trött när väl det onda i magen på eftermiddagen börjar. Men vi kämpar på. Jag ser potential med gungan, men än har den inte utfört några mirakel, fastän det kanske ser ut så på bild två.

En kul grej är att han börjat småsulta på sin egen lilla tumme. Oftast hittar han den inte, men när han gör det är det så gulligt att man kan dö :-D.

måndagen den 20:e april 2009

akupunktur

Milo fick idag två nålar instuckna mellan tummen och pekfingret, en i vardera hand. I fem dagar sammanlagt ska vi åka dit och upprepa proceduren som var smärtfri och smidig. Inte ett ljud sa han, lilla älsklingen, visserligen var tutten i munnen men han glupskade på utan minsta avbrott så det kan inte ha känts något. Har vi tur märker vi skillnad redan snart, eller så blir blir det lite värre innan det blir bättre, men bättre ska det bli, det har jag bestämt.
Just nu sover han. Verkar som att det hela tog på krafterna iaf.

Under tiden detta pågår, denna veckan, ska jag undvika komjölk, lakrits, lök, kål och bönor. Inga problem, undviker ju redan det nämnda förutom mjölken, eller jag dricker ju inte mjölk, men laktosfri brukar åka ner i det koffeinfria kaffet smör är gott på mackan, men inget mer sånt alltså.
Tror egentligen inte att det handlar om mjölken men har ändå senaste dagarna duktigt gått över till soyamjölk och soygurt som det så roligt (?) heter tills sköterskan idag sa att det görs på bönor och därför inte är att rekommendera. Såklart. Soyaböna. Böna. Trög. Jag. Så nu blir det ris- eller havremjölk istället. Hmm. Gott? Vi får se. Hade precis lyckats vänja mig vid den sötsliskiga alpro soyan och nu mjölk på havre. Jihaa. Life is nice. Men så länge det kanske kan hjälpa min älsklings mage så får det smaka skit om det så vill.

söndagen den 19:e april 2009

sovgunga I

Idag var kallare än i igår, men det var inte det jag skulle skriva om.

Vi har fått låna en sovgunga åt Milo. Förhoppningsvis ska den hjälpa killen att finna ro om dagarna när det kör i magen. Har testat den lite i helgen med varierande resultat men idag måste jag säga var det en fröjd att se hur gråten stillades och han till sist somnade in ett tag medan vi gungade på. Sen vaknade han och gråten var åter ett faktum, men efter att han somnat på arcus axel la vi ner honom igen och han sov lite mer. Han som aldrig sover seneftermiddag annars! Underbart! Ska fortsätta testa och återkommer med rapporter hur det artar sig. Vår hänger ovanför dörren vilket är jättesmidigt.

Förresten. Någon skrev att vår bebis var söt med pappas solbrillor (se bilder igår). Milo reagerade på detta vill härmed räta ut alla missförstånd genom att hälsa att det är hans egna. Inköpta igår :-D

lördagen den 18:e april 2009

underbara vår

Det blev en lång och härlig utflykt på stan i solskenet med familjen idag. Promenad fram och tillbaka, fika och lunch och lite shopping och sen fika igen. Milo var glad och njöt av att ligga i vagnen, inget ont i magen så långt ögat eller örat nådde.
Men nu har det börjat igen. Brukar vara seneftermiddagen och kvällen som är boven. Längtar till måndag och akupunkturen. Hoppas så att det ska hjälpa.
Men ack så mysigt vi hade det tidigare!

fredagen den 17:e april 2009

träningsvärk

Kvällen igår var jobbig. Igen. Och natten därefter likaså. Men vad gör det idag!
Solen skiner. Vi var på en supertrevlig långpromenad jag och Milo med grannfruarna (oj, då måste jag vara en med) och deras söta döttrar. Skönt att få ösa ur sig om allt möjligt babyrelaterat som bara de med egna bebisar förstår och orkar lyssna på. Det blir garanterat fler gånger. Jag ska se först hur denna drabbar mina stackars ben. När jag gick kände jag inget, men det är nu lite efteråt som protesten brukar komma. Fast vadå. Det gör ont att leva.
Idag kom Marcus hem efter två dagar på jobb. Som vi har saknat honom! Äntligen är pappas axel här för tröst.
Och då passar mamma på att smita ut och ta en fika med kompis.
Hep.

torsdagen den 16:e april 2009

kolik?

Mig hade han kunnat lura.

hos läkaren

Fyra timmar var vi där.
Klockan elva betydde visst -från elva och framåt, men under dagen i alla fall. Klockan ett kom läkaren. Kollade allt. Gick igen kom tillbaka en timme senare och strax före tre fick jag veta att det är kolik. Jag sa inte emot. Efter fyra timmar i det 8 kvadratmeter lilla rummet med kolikbebis som visserligen hade sina glada stunder med skratt och joller, hängandes över armen, ville vi bara hem. Det var ingen direkt överraskning heller, BVC sköterskan sa samma för länge sen, men vi hade ju trott och hoppats att den gått över... nåja. Inget att göra.
Eller?
Jag ringde akupunktursköterskan bums och hoppas nu att hon återkommer snarast. Inte en dag till ska gå utan att jag gör precis allt jag kan för lillemans mage. En mage som ändå måste erkännas verkar må bättre idag. Han vaknade efter en natt med bra sömn (för honom, mamma hans har sina problem) utan gråt och var sen på strålande humör i en hel timme. Han är så underbar vår fina kille. Mellan gråtattackerna skrattar han mer och mer för varje dag och jag tror jag kan ana smilgropar i kinderna.
Nu sover han i bilbarnstolen, är sötast och jag den stoltaste mamman någonsin.

Alla barn är förresten snälla. Inget barn gråter eller skriker för att jävlas.
Kom att tänka på att man så ofta får frågan om ens barn är snällt (när personen i fråga undrar om h*n gråter mycket).
-Ja, snällast i världen men kan skrika så döva gubben i Ektorp vaknar.

onsdagen den 15:e april 2009

kväll

Bebis sover.
Varför inte jag?
Vill inte vakna.
Riktigt mycket vill jag inte vakna. Sova är gott och gör man det knapphändigt, smakar det än bättre och att vakna då är inge kul.
Inte alls.
Vi hade en fin kväll här. Lisa hälsade på. Milo var glad och jag med. Nu sover han och jag har haft tid att känna efter. Det gör ont. Överallt känns det. Fast inte i pannan.
Får vara glad för det lilla.
Men resten.
Ta väck.
Amputera.
Neck down.

Ska nog lägga mig ändå. Vaken är inte bättre än vakna. Och vaknar jag har jag ju åtminstone fått smaka på sömn.

God natt.

hopp

Ska träffa läkare imorgon. Bra så. Men jag är rädd att det blir huvudet på sne och "det går över snart". I och för sig är det bättre än att det skulle vara något allvarligt fel på älsklingen, men jag hoppas ju såklart på lite konkret hjälp.

kris my ass

Igårkväll gjorde sig koliken påmind igen. Han har ju haft riktigt ont i magen tidigare, bedömd som kolik, något som varit bättre på sistone så därför har vi aldrig gått vidare med akupunkturplanerna. Men igår igen alltså... Det är en helt annan typ av skrik när han skriker av smärta så. Fruktansvärt. Har sagt det förut men säger det igen, man går sönder. Börjar tvivla på kriserna, kanske det bara är magont i olika styrka han har. Men varför började det så plötsligt i fredags igen då, har ju varken ätit lakrits eller annat jag kan tänka mig störa de små tarmarna.
Eller har jag det?
Kanske kris och kolik?
Ringde idag till BVC-sköterskan som ringer tillbaka snart, så får vi se vad göra. Nu sover han lilla underbara älsklingen och natten sov han också rätt bra när väl det onda släppt. Låt det vara helt borta nu!

Solen skiner ute. Det är trevligt.

tisdagen den 14:e april 2009

utveckling

Jo, det måste handla om 8-veckors (plus minus ett par) krisen. Det senaste jobbiga började i fredags och tar det snart slut, som vi ju bestämt.
Hoppas hoppas.
Klart det blev vrål igårkväll med, trots massor av fin sömn på dagen, men sen sov han som vanligt rätt bra på natten. Ett ofta förekommande lågmält gnyende som jag nog lika gärna hade kunnat strunta i har idag lett till smärtsam skakarm av värsta sort. Riktigt jäkla skitont har jag i höger handled och axel. Tror jag fortsatte skaka vaggan i sömnen även när gnyendet sen länge avtagit.
Tidigare var vi på promenad och killen sov tills vi kom till stan. Då var det konsertdags igen, så vi gick in på cafe beställde kaffe och macka, tog fram kudde och tutte och allt var åter frid och fröjd ett tag. Jag stannade kvar och tog en fika nummer 2 med Jess. Måste ha min dagliga kaka så bara inte kilona börjar rasa.

Appropå kriser.
Läs mer om barns utveckling i den enligt mig väldigt bra boken Växa och upptäcka världen. Man behöver inte ta till sig allt i den men jag upplever att jag iaf fått mer förståelse för det stora som hela tiden händer min son, varför han gråter, varför han vissa perioder bara vill ligga och sulta på tutten etc.. och på så vis blir det lättare att hantera det jobbigare.
Här finns en bra sammanfattning om alla utvecklingssprång.

måndagen den 13:e april 2009

bebis sover ju

Kärleken har sovit mer idag än han sammanlagt gjort de senaste tre dygnen, dagtimmarna räknat. Hurra. Finns inte ord för hur underbart det kändes att kunna sitta ner för att äta maten och samtidigt veta att liten killen vilar och samlar kraft för att orka vara med sen, förhoppningsvis utan tårarna.
Vi var tidigare ute och gick ett bra tag och han fick sig en ordentlig första tupplur för dagen. Jag stannade kvar på stan och njöt av min egentid så mycket jag kunde tillåta mig. Köpte bland annat ett babygym till Milo och jeans till mig att ha över röven som fortfarande inte är min för 50 spänn. Ett kap. Hoppas jag. När jag samlat på mig lite självkänsla ska jag visa upp lite kläds jag köpt på sistone. När den förlorade mamman återvände låg bebis utmattad på pappas axel efter en gallskriksepisod och snart skrek han igen, hungrig nu, så jag slängde upp mjölkbehagen och som han åt! För att sedan så sött somna och på den vägen är det. Han sover än. Älsklingen. Börjar längta, men ska låta honom vara. Tids nog vill han upp och då får vi hoppas på glada utvilade miner. Det kommer i alla fall jag ha.

Har hyrt rysare. Mirrors. Spännande.

en triangel av trötthet

Tack alla för era kommentarer och pepp! Känns bra att veta att man inte är den enda med en liten rebell vid barmen.
Han sov sen. Riktigt bra faktiskt. Från halv tolv till halv fyra! Sedan mat och gung i famnen i en timme, ytterligare sömn från halv fem till sex, sedan entimmes matprocedur igen och därefter en sovskvätt fram till åtta och sen var det ju morgon med besked och ingen mer vagga, men han låg på mig och sultade på bröstet ett tag till så vi fick vila lite mer. Totalt sova för bebis runt sex och en halv, sju timmar. Underbart! Något mindre för mig, men bra ändå!
Milo har, utan att säga för mycket, sovit hyfsat bra på nätterna en tid nu, det är dagarna som är problemet. Och problemet är inte det att han inte sover utan att han är så trött och ändå inte sover. Skulle han vara glad och vaken hade alla varit glada och vakna med honom. Men som det är nu att han är så trött och bara gråter efter de korta stunderna av aktivitet och glädje blir också vi trötta. Och ledsna. Och tjuriga på varann.
Men.
Jag tror det snart går över. Läser i min lilla bibel om utvecklingssprång att vid 8 veckor kommer det en kris och killen är 9. Så förhoppningsvis är denna "klängig-" och gråtighet en del i att det händer mycket med honom just nu och att det inom helst några dagar blir bättre igen. Vi bestämmer så helt enkelt. Ett par dagar till klarar vi ju.

Mamma trött och lilla igeln nöjd :-).

söndagen den 12:e april 2009

vaken

Han har knappt sovit alls idag. 2 x 20 minuter kanske sammanlagt. Herregud. Vi är helt slut och han bara stretar på. Nu ligger han i vaggan och tittar, gråter som tur är inte, just nu, men sover lika mycket. Alltså inget. Jag fattar inte. Nog måste han väl somna någon gång? Hela dagen har pendlat mellan underbart joller med härliga skrattexplosioner och förtvivlat skrik. Själv försöker man hänga med i svängarna, trösta och uppmuntra om vartannat.

Oj nu var det skrikdags igen.

Håll tummarna att vår älskling snart väljer att somna.

God natt.

twitter

Nä. Det gick inte. Försökte lyfta ur honom, men det slutade vid det -ett försök. Bättre sitta med sovande plutt än gå runt med skrikande. Blunda kan jag väl göra även om jag fingrar på datorn. FAst då jab det se yt sp hör (fast då kan det se ut såhär). Inte helt illa pinkat för en som bara kan skriva 22 ord i minuten! Men kanske inte så kul att läsa i längden, om nu någon läser något i det här vackra vädret.
Som rubriken lyder, twitter.
Har alltså börjat twittrat. Och slutat. Eller kanske inte slutat helt, riktigt än, men mitt twittreri har tagit små ofrivilliga pauser varannan dag senaste dagarna vilket antingen betyder att det inte händer värst i mitt liv eller att jag inte har fattat grejjen med det eller att jag inte har tid att göra det ordentligt. Eller allt det nämnda. Tror på det sista.
Hursom, här twittrar jag, ifall någon annan gör det med och tycker det är kul.

trött nu. igen

Milo äter gärna ur flaskan, så också inatt. Problemet kom när det skulle sovas efteråt, då fick mamma tillkallas. Så det blev både mat ur flaska med pappa och sen två timmar till hängandes vid bröstet innan sömnen till sist åter hittade mannen. Så idag är ingen utvilad i det här hushållet allra minst jag.
Vi var tidigare ute och gick en kortis och skulle sedan äta lite lunch på stans enda öppna cafe, men det ville inte vår lille terrorist som började skrika så fort maten var beställd. Vad trodde vi egentligen? Får ge upp det där. Han vill ligga i vagnen när den rullar. Punkt. Slut.
Nu sitter han i selen mot mitt bröst och sover. Min älskling. Det är så jobbigt när han inte verkar nöjd. Inget blir ju bättre av att jag är så himla trött, trodde min gävletankning skulle räcka längre än så här men nej, bensinen är slut och jag behöver puttas fram. Ska snart försöka mig på konststycket att få ut honom sovandes ur den här och lägga honom i vaggan, så kanske jag med kan få mig en blund. Åh vad jag vill blunda lite.
Kan Marcus tänka sig köra flaska inatt igen ska jag inte ens nudda vid tanken om svek utan lägga mig i rummet längst bort med öronpropparna nerkörda i nya djup.

Usch vilket påskgnäll jag bjuder på. Men sanningen är gnällig. Dock känns det genast något bättre när jag fått ur mig lite.

Appropå gnäll, jag har väldigt skitont i benen med. Aj.

lördagen den 11:e april 2009

svikare?

Marcus ska ta första matpasset med flaska inatt och jag ska hitta sömnen i vardagsrummet. Känns lite jobbigt faktiskt, som om jag sviker. Hoppas ändå jag kan sova några extra timmar, då är det värt det och vi alla vinnare.
Kärleken har inte sovit mycket alls idag så vi håller tummarna för att han ska sussa länge nu.

Det har varit en otroligt vacker påskafton idag. Tack solen för att väljer att skina på oss!

fredagen den 10:e april 2009

soldränkt fredag

Långfredagen har inte varit värst lång alls. Solen och värmen gjorde såklart sitt, tiden går alltid fort i solsken.
Jag fixade en supergod pastarätt till middag. Med räkor, kräftstjärtar och lite kronärtskocka. Det blev verkligen riktigt, riktigt gott. Godaste pastan på länge! Kanske min känsla för laga-mat är på väg tillbaka. Minns ett vagt Ill be back när den någon gång i augusti innan tvångsvilan kilade ut genom dörren. Skoj i så fall. Tycker om att laga mat. Och äta den med. Mest har jag ju på sistone varit mat. Kul det med, men klart roligare är det att äta själv.
Jag försökte här tidigare medan jag var maten se på talang, men förvillade mig bort någonstans bland Charlottes läppar som kvällen till ära kändes enorma. Jag saknar plötsligt både Idol och Lets dance...
Nu ska vi försöka få oss en tidig kväll jag och min älskling. Pappa är och pratar med folk i etern och min förhoppning är att vi ska ha lyckats somna innan han kommit hem. En dag imorgon också. En vacker och solig sådan om man ska tro vädergubbarna och det gör man ju när de kommer med bra profetior.

God natt.

torsdagen den 9:e april 2009

gladaste påsken önskar jag er

Vi har haft en finfin skärtorsdag. Gått ute på stan och handlat grejer, fikat och promenerat ännu mera. Stundvis kände jag mig så lycklig att jag trodde jag skulle explodera och börja spruta blommor. Älsklingen sov i vagnen och allt var frid och fröjd. Det var nog väldigt bra att gråta igår. Grät några skvätt till när jag tog en dusch på kvällen i skenet av två värmeljus. Fick tipset av Viktoria och måste säga att det hjälpte. Milo ville inte somna sen, men efter några timmar blev det till sist lugnt och vi fick våra timmar.

Idag förutom att lycklig ha vandrat runt på stan klippte jag mig och måste säga att det blev skitsnyggt! Glad åt min nacke som jag återupptäckte därbak sitter jag nu och känner mig ett antal centimeter längre. Så najs.

Nog om vår påskbörjan.
Hoppas er varit lika bra och att fortättningen blir ännu bättre.

Kramar och påskpussar!

onsdagen den 8:e april 2009

tröst

En blixt av otacksamhet slår ner i mig varje gång jag inte annat vill än gråta, fastän det underbaraste jag vet och kan tänka mig så sött ligger bredvid. Jag ska ju lätt i sinnet trippa runt på rosa små moln just nu. Hela tiden. Inte svälja tårarna och släpa omkring med blåstyngda onda fötter på hårt underlag.

Fast man måste ju få gråta. Läcka lite. Spilla ut det tunga. Så jag gjorde det. Spillde och spillde. Somnade sen och vaknade ett tag efteråt av att guldet intill gnydde.
Mamma mår bra nu, sa jag, tittade in i hans stora runda ögon och fick ett glatt och nyfiket nge nge till svar.
Mitt lilla barn, som jag älskar dig!

depppppp

Blev ingen schlager direkt. Snarare något helt annat. Mår inge vidare. Känner mig kass och känns som om alla andra ser mig som det med, värdelös. Vilket jag samtidigt inte kan vara då jag i rätt stor utsträckning varit väldigt delaktig i det fullständigt fantastiska -att skapa vårt vackra barn.
Men ändå...
Känslan.
Älskade Milo är underbar. Han är 5 380 kg kärlek! Ren och skär kärlek. Vi var till BVC idag därav den exakta vikten. Han växer killen och jag kan därmed lägga undan oron för mjölken som jag konstant tror håller på att ta slut. Alltid något. Han fick perfektstämpel i pannan av läkaren och nästa gång ska vi dit för vaccinering.
Vet inte varför det känns så bajs just nu. Är plötsligt efter gårdagens långa bilkörning fullständigt utmattad, både i kropp och knopp. Bebis sov riktigt bra i natt, ta i trä, efter att han fått sin dos kvällsskrik, tre timmar-äta-tre timmar-äta. Det är i snitt 3 timmar i sträck som gäller för honom nu och bara jag kunde följa hans exempel skulle livet te sig en hel del roligare. Tror jag.
Måste nog hitta en vrå att gråta i. Var länge sen nu. Bara böla en kvart. Rena lite. Tvätta.
Appropå tvätt. Fick idag en ny tvättmaskin. Äntligen, som vi har väntat. En liten fin, finsk variant. Det är också något.

måndagen den 6:e april 2009

borta bra

Idag kom Marcus. Äntligen. Milo blev riktigt glad, så också hans mamma, och visade sina nya konster. Inte mamman som bara kan det hon kunde redan innan.
Imorgon ska vi åka hem. Lite trist, själva åkandet och landandet i vardagen, samtidigt som det är dit jag vill och längtar. Hoppas på schlager. Serpentiner och tonartshöjningar, massa sömn och ett barn med snäll mage.

Styrka till dig Gabriella som ligger på sös och tvångsvilar. Det kommer vara värt all möda. Men det vet du.
Tack för burken Milo :-D

Även till alla er andra som inte har den vanliga vägen fram till älskat barn vill jag skicka ett antal extra skopor mod och kraft.

God natt och kramar från ett Gävle, snart lämnat.

söndagen den 5:e april 2009

långsammast i stan?

Det är bara att inse. Måste lära mig en ny dans. Min pekfingervals är rena slowfoxen. Moahahahaa.


22 words

Speedtest

grattis älsklingen

Idag är en liten kille två månader! Hip hip hurra!
Tänk att det är så länge sen han var i magen. Känns som igår. Två månader har verkligen bara runnit iväg och förbi, men vad mycket det är som hänt under tiden. Livet har börjat. På riktigt. Låter kanske som klyscha men det känns faktiskt som att detta är meningen med mitt och har alltid varit. Jag älskar tillvaron och den nya lilla människan i den!

Vill vår.
Idag var kallare och det känns, in och utvändigt. Jag längtar så till när knopparna brister men vad ont det verkar göra.
Som vanligt.

lördagen den 4:e april 2009

lördagkväll

Har varit och rullat runt i Gävle city med familjen. Liten kille var så snäll och fin i vagnen, till och med ett restaurangbesök klarades av utan bekymmer. Så skönt när han mår bra i magen och är tillfreds.
Tyvärr fanns inte artikeln i Paus om oss på nätet, men man kan se omslaget här. Marcus har köpt ett par extra så vi kan läsa på måndag och sprida till familjerna.

Jag köpte Amelia Baby med sömnspecial idag. Ska ju börja försöka få till lite rutiner när vi väl kommer hem och däri finns många sidor av inspiration. Just nu har jag ju sovit rätt ok i ett antal nätter och känner mig hur utvilad och fit for fight som helst (nåja), men jag tror inte man kan tanka och spara sömn i all oändlighet och snart nog töms förrådet om vi faller tillbaka i gamla spår vilket nog är lätt hänt om det tillåts och det mår ingen av oss bra av.

Funderar på om Robinson är värd min uppmärksamhet denna lördagkväll igen. Egentligen inte. Lagom besviken som jag är efter de senaste två avsnitten. Hade inga speciella förväntningar innan men nog trodde jag att det skulle vara lite roligare att se än det var.
Varför jag då funderar på att se det igen?
Det tål att funderas på med.

omslagsflicka och pojke

Idag brer tydligen jag ut mig i en stor och fin artikel i NTs och Correns nya helgbilaga Paus. Fina bilder med sa Marcus på mig men framförallt på vår son. Ska bli trevligt att se på måndag.
Se ni om ni har en chans.

fredagen den 3:e april 2009

bastad

Sitter och dricker min öl och softar. Lite nervöst eftersvettandes. Milo har intensivt gråtande haft väldigt ont i magen hela kvällen till min stora förtvivlan även om jag döljer det väl. Tror jag. Men just nu sover han. Hoppas ett bra tag till.

Jag och ena bror var tidigare idag iväg och handlade en djungelgunga till älsklingen. 1 500 kr kostade den och var trasig när vi kom hem. Låter knas ur "motorn". Annars funkar den även om bebis inte riktigt ännu har velat komma till ro däri. Ska lämna tillbaka den imorgon och köpa ny i Norrköping. Kanske. Är lite trött på att allt är trasigt. Bilbarnstolen har vi fått lämna in två gånger och har nu en lånevariant med oss. Illa, Babyproffsen och Emmaljunga!

Trots att det blev tufft ikväll så har det varit en bra dag och det är så vi väljer att minnas den när vi nu lägger oss.

Sov gott!

en härlig dag idag tra la laa

Det är ju för underbart. 15 grader och soligt som bara den! Har gått en liten prommis med sonen som är den bästa av de bästa. Mina ben bär och jag är så glad!
Älsklingen sov ett riktigt långt pass inatt, nästan fem timmar mellan sista och första matningen, hurra! Sen kom mamma in med honom i vagnen till mig, jag sov på härligt skyddad av propparna i öronen tills pyttemannen ville ha mat igen och jag yrvaket undrade vad det var som lät för att sen upptäcka vagnen och min kärlek däri. Då jag vid det här laget var bärare till två mastodontstenar var det bra att han somnade om i en kvart så jag kunde gå och pumpa ur en dryg deciliter innan vi tog tag i frukostbestyret.
Nu sover han ute och jag ska snart sätta mig bredvid, läsa lite tidning och undra hur bra man kan må.

Hoppas ni har en lika fin dag som jag. Det är ni värda!


(Norrlands guld har alkoholfritt öl i halvliters burkar som jag gillar. Finns i vanliga affärer. Riktigt gott faktiskt och då är jag i normala fall en rätt kräsen ölbrud. Den gör underverk med modersmjölken, inbillar jag mig iaf, och Milo Santino verkar vara minst lika förstjust som hans mamma.)

torsdagen den 2:e april 2009

vår

Har en nappsultande älskling i bärselen. Farligt nära tuttarna, men jag lyckades lura honom. Ett tag.
Idag har vi haft en fin vårdag med hela 14 grader i luften. Tog en promenad (japp fötter och ben fungerar!) och andades in våren. Längtar väldigt efter den riktiga med noll snö och små gröna knoppar här och var. Längtar efter Marcus med. Nästan mer. Eller nej, inte nästan. Mer. Han kommer hit efter sina jobb i Stockholm och så åker vi hem i början på nästa vecka. Fast det är väldigt skönt att vara här. Mamma har tagit tre nattpass och jag har fått sova. Det blir inte jättemycket ändå eftersom mitt kära barn uppenbarligen är barn till sin mor och likt henne inte vill sova för natten förrän klockan passerat tolv med råge och efter det är det ju väldigt snabbt morgon. Men i jämförelse med då sover jag maraton nu. Tankar. Måste orka sen. Vi ska ta tag i det hemma, göra nåt schema och dela nätterna lite så jag inte tar fullständigt slut. Han är glad i nappflaskan och jag pumpar järnet med hjälp av alkoholfri öl (ett tips tille er som tror det håller på att sina). Hoppas också att han snart lär sig sova lite längre än ett par timmar i stöten.

Kramar och god natt från Milo och mig!

he is my sunshine

video

Kärlek.

onsdagen den 1:e april 2009

killing my darlings

Blev en långamning som hette duga, men nu sover bebis nöjd och mätt och mamma får vila.
Mina stackars bröstvårtor. Känns som om de tagit tåget till Skutskär och lämnat mig kvar. Aj aj vad han kan dra. Ett otroligt bök därnere när han håller på. Råkar det gå mer än två timmar mellan matningarna blir han nästan skogstokig och vevar hej villt innan munnen hittar rätt. Det är stön och stånk och ibland när han väl fått rätt tag kan han plötsligt slänga med huvudet åt alla möjliga håll med bröstvårtan i ett fast gomgrepp. Jag upprepar: Aj aj. Det är mord på tutte varje dag. Men så länge han blir nöjd efteråt.

Köpte igår en kul musikmobil att ha ovanför sängen. Hans. Det är så häftigt att se hur älsklingen mer och mer börjar följa saker som rör sig. Händer mycket just nu i hans stora lilla liv och imorgon blir han åtta veckor!
Min son.

vandraren

Tack för alla länkar! Nu blir det Suomi-plagg så det skriker om det. Kul!

Har varit på världens promenad i dag. Mina ben är som gummi och jag misstänker starkt att de inte kommer kunna användas värst mycket alls imorgon. Men det var det värt. Måste ju börja röra mig lite mer och solskenet lockade järnet.
Mullisen i vagnen gillade turen med, fast inte mer än i 20 minuter åt gången. Hoppas han vänjer sig och kan börja njuta lite längre stunder framöver då jag har planer på att gå superlångt så fort kroppen tillåter.

Jag önskar väldigt mycket att det snart inte ska göra så ont överallt. Vet av andras erfarenhet att detta kan hålla i sig länge till, men så skönt om jag till sommaren kunde få börja leva i kroppsfodralet och vara dess kompis igen. Jag tror jag bestämmer att så får det bli. Och då blir det så.
Hoppas...