Sitter och gråter på balkongen.
Läser om vardagsmirakel och blir helt överväldigad av någon typ av lyckokänsla, tror jag det måste vara. Lycka över att det gick bra, går bra!
Gråter som ett barn och man skulle kunna tro jag är ledsen men det är en annan sorts tårar.
Jag tror på mirakel. Klart jag gör. Ett sover i spjälsängen just nu och det andra, vårt stora, är på dagis.
Älskade barn vad de har varit besvärliga på sistone. Sover inte lång stund innan det är dags att gå upp och hoppa för redan väldigt trötta föräldrar, men älskade barn alltså! Så älskade, efterlängtade små mirakel!
Blev påmind av några grymma händelser i min närhet och tittade nyligen på bilder av mina två andra små som inte fick bli. Pyttebebisar.
Så fina.
Perfekta små som fick vända till tonerna av gråtande föräldrar som aldrig kommer förstå.
Det var långt därifrån till nu, men det gick snabbt ändå för när jag ser i backspegeln var det som igår jag bad om mirakel.
Och idag har jag två.
Ett är på dagis och nummer två sover till tonerna av gråtande mamma, av lycka gråtande mamma, som visst tror på vardagsmirakel.
3 kommentarer:
hejsan!
läste eran grejj i 7nde nummret av mama och blev väldigt rörd!
jag är själv 23, gift och väntar nu mitt tredje barn. när man hafft så "lätt" att bli gravid som jag och inte heller hafft några som hellst problem under själva graviditeterna tänker man inte offta på hur svårt det faktiskt kan vara för vissa par!
är så otroligt tacksam över mina små självklart!, men man tänker inte på att det faktsiskt kan gå snett!
i min situation är det ibland som om min man kan tyckas "glömma bort" att jag är gravid, eftersom det knappt märks fysiskt att jag väntar,,håller på som förut, hoppar och studdsar och flaxar runt, och ibland har jag tänkt att >bara jag skulle få lite sammandragningar så jag och magen skulle få lite extra uppmärksamhet< typ. men nu efter att jag läst eran historia ångrar jag så att jag ens lekt med tanken! istället är jag lycklig och glad över mina bekymmelsefria graviditeter och jag tycker ni e så starka som faktiskt orkat gå igenom allt ni varit med om!
det var med tårarna rinnande jag läste eran historia i sommarstugan!-vilka otroligt underbara barn ni har! alla fyra! :) lycka till med allt! kram!
//sanna http://www.frusanna.blogspot.com
Kikar på bilderna av vår perfekta pyttebebis ibland och önskar så innerligt att ett mirakel ska ske så att han ska få bli storebror någon dag.
Kram
Fint beskrivet Jonna! Även mina ögon tåras när jag läser om era små mirakel!
Kram Maggan1
Skicka en kommentar