onsdagen den 25:e april 2012

recension av Carnage

Carnage (2011)

Komedi i regi av Roman Polanski

Två par träffas för att diskutera sina barn som bråkat. Saker och ting spårar ur och snart börjar de fyra vuxna bete sig som barn och positionera sig mot varandra.  

Jag hade sett fram emot denna då:
1. Polanski, liksom skådespelarna är gamla favoriter
2. Jag läste recensionerna på premiärdagen och den ena stora dagstidningen gav den en femma medan den andra gav den en etta.
Spännande.
Vad kommer jag ge?

I de fyra rollerna ser vi sanslöst skarp ammunition i form av Jodie Foster, John C Reilly, Kate Winslet och Christoph Waltz.
Och det är en fröjd att se dem! Jag njuter av varje scen och tycker replikerna faller sådär skönt naturligt som det ibland gör och jag glömmer nästan att det är en film jag tittar på.  
De illa dolda spydigheterna avlöser varandra allt medan konfrontationen pågår och samtidigt som vi hela tiden kommer karaktärerna närmare, distanserar de sig från varandra och blir varandras antagonister i varsina hörn i detta relationsdrama om sandlåda i ett vardagsrum.
Det är inte en gapflabbs-komedi, men det är kul. Väldigt roligt stundvis och framförallt är igenkänningsfaktorn hög. Skådespeleriet är verkligen toppen och inte så mycket ett spelande som ett varande, så som jag gärna ser det.

Att detta från början är en pjäs är väldigt tydligt och jag skulle väldigt gärna se den på scen. Men duk duger. Och på duk får man ju som här ett snyggt foto med kamera som tränger sig på och ger oss närbilder och annat godis.

Det är inte en tiopoängare, då jag trots allt saknar något i storyn.
Jag tycket att manuset borde ha skrivits om lite mer innan det blev film, utan att alls veta hur mycket eller om ens nåt har skrivits om, men då teaterformatet lyser igenom lite väl mycket och gör slutet mindre bra, dåligt nästan, så röstar jag på lite finslip i hantverket. Dessutom blir det lite stressigt mot slutet och jag tycker att kvinnorna fyllnar till lite väl snabbt när whiskyn korkas upp.
Filmen kunde gott varit lite längre och jag hade gärna sett att man hade gått en bit längre in i grottandet av karaktärerna och deras relationer.

Men, ammunitionen som sagt… mycket skarp. Så…

8 finnjonnor av 10 för jo, jag vill se igen.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Jag skrev en lite kommentar, men jag tror inte den fastnade. Har ibland lite svårt med "robotbeviset".
Jag tycker iaf att du är mycket duktig på att recensera. Du beskriver så levande. Det kanske är recensent du ska bli när du blir stor?
Kram från Maggan1

Anonym sa...

Vad fin du var här, såg först inte att det var du.

http://www.flickr.com/photos/elsabillgren/7120721019/

finnjonna sa...

Tack Maggan1! Kanske det kanske, tack för tipset :-)

Anonym: Ja jättesnygg. Ha ha. Bra du inte såg att det var jag först.