fredagen den 20:e april 2012

recension av Shame

Shame (2011)
Regi: Steve McQeen

Det handlar om missbruk. Sex. Ja eller nej, inte om sex, utan missbruk. Missbruk av sex.

En till synes lyckad man är missbrukare av just den varan och en dag kommer hans syster på besök och den onda spiralen verkar snurra neråt än fortare.

Ok.
Hur ska jag börja?
Michael Fassbender är sjukt övertygande och jag köper varje litet uttryck i hans ansikte. Det är ofta ganska långa tagningar och man får mycket av uttryck, mindre av dialog. Vilket i sig inte alls behöver betyda att det är dåligt, för är spelet bra, scenerierna och miljön trovärdiga, musiken passande och foto och klipp gör sitt så är tal ibland bara kryddan.
Och här är allt det nämnda väldigt väl sammanfogat och snacket är sältan.
Men var det bra då? Jaaoo. Jo. Nä.
Jag tyckte inte om det jag såg, fastän jag tyckte om delar av det. Naket och massa knull för all del, men det var så eländigt allting. Skamligt liksom. Shame heter ju filmen.
Vissa scener var dock sagolika, som den i början när de sitter på tåget och tittar på varandra och så följer kameran med ut och ja… jag älskar sådana tagningar och fotot är grymt där, liksom musiken och det lovar gott för resten.
Fast sen får vi "bara" betrakta ett pågående missbruk och ångesten den skapar. Uppskattar man bra spel, vill bli berörd, även om det är mer av en obehagskänsla i magen än något annat och vill följa med på en resa neråt så ska man se detta. Men om man vill ha mer av en historia också, så kanske man ska se annat.

Det finns antydningar på en historia, på bakgrund och för en del räcker det. Jag kan själv spekulera fram diverse olika förklaringar till karaktärerna och deras handlande och också ana en förändring, vilket är lite spännande för det är kul att leka psykolog i soffan.
Men för att det ska funka hela vägen som film, vill jag känna mer med och för karaktärerna. Carey Mulligan som gör systern är även hon mycket bra med enkla medel fast som sagt, så jättemycket sympati för henne har jag inte. Heller.

Nä jag vet inte och ni får ursäkta.

6 finnjonnor av 10.

Se fantastiska Fishtank istället eller också med samme suveräne Fassbender! Där får man karaktärer, relationer och en historia som liksom leder nånstans och förändrar på vägen.

Inga kommentarer: